Det går faktiskt att para ihop “flyt” och “rensning” till ett fungerande ordpar. Jo! Det går. “Rensning” kan förvandlas till en snabb grej. Dvs, nåt som bara händer. Lite som att borsta tänderna. Okej, inte riktigt som att borsta tänderna, men ändå. Jag ska berätta hur jag gjorde för att förvandla rensning till en snabb grej, istället för en våt filt av grå ull som konstant låg över mig och förpestade livet.
Lösningen stavas: Lite i taget.
Jag vet, samma gamla skåpmat. Men det tål att upprepas!
Den gängse idén kring att rensa är: kavla upp ärmarna, dra ut “allt”, se till att bli färdig. Dvs, du skola icke vara nöjd förrän hela garaget/garderboden/barnrummet är tömt och organiserat.
Inget kunde vara mer fel.
När jag äntligen tordes trotsa dessa normer, det var då det hände. För mig. Magin!
Jag behöver inte kavla upp ärmarna för att rensa. Jag kan rensa en grej och nöja mig där. En grej är bättre än ingen, och bättre = bäst.
Exempel; jag tvättar och hittar en strumpa med hål i. Jag går och lägger den i plastkassen för klädåtervinning som jag har i min garderob. Klart! För idag. Tids nog blir plastkassen full, och då åker jag och lämnar den på återvinningsstationen. Jag måste inte hitta rätt på varenda trasig strumpa i hela huset bara för att jag råkat snubbla över en av dem.
Ännu bättre; jag behöver inte dra ut “allt” för att rensa. Jag kan bara konstatera att “oj, den här strumpan var det hål i”, och lägga den strumpan i återvinningen. Det är också att rensa. Och när jag för en gångs skull känner för att göra ett större ryck, då behöver jag inte heller dra ut “allt”. Jag kan bara
- öppna valfri skåpsdörr
- kolla om det finns något skräp, slänga skräpet och sen
- stänga skåpsdörren igen
Nu ser det lite bättre ut bakom skåpsdörren. Har jag fortfarande energi kvar kan jag
- kolla om det finns något i skåpet som egentligen ska bo någon annanstans
- lägga det som egentligen ska bo någon annanstans där det hör hemma och sen
- stänga skåpsdörren igen
Och nu ser det ännu lite bättre ut! Utan att jag behövt dra fram allt. Utan att jag skapat märkliga högar på golvet. Utan att jag är klar.
Sträva aldrig mot att bli klar. Du blir aldrig klar med att rensa. Så länge du bor i ett hem som innehåller saker så kommer du att behöva rensa. Toalettpapper som förvandlas till tomma rullar, jättefina favoritsneakers blir utnötta och urväxta, nyinköpta krukväxter står plötsligt och dör framför ögonen på en. Saker kommer alltid att behöva lämna ditt hem. Alltså är det lika bra att behandla rensning som det evighetsgöra det faktiskt är.
Ditt städade garage kommer att, över tid, att bli mindre städat. Det kommer åka in något där som egentligen inte ska vara i garaget. Det är inget att våndas över. Det är livets gång. Vi fyller på med grejer i ena änden, och måste rensa i den andra.
Därför är det lika bra, har jag upptäckt, att ta en mer avslappnad approach till rensning. Allting duger. En liten strumpa är också rens.
Men om man bor i ett hoarderhouse med grejer från golv till tak? Ja, då handlar det dels om att fundera på att minimera inflödet av grejer, men annars gäller en sak i taget, även då. Ett hoarderhoause minus en hålig strumpa är lite bättre än ett hoarderhouse plus en hålig strumpa.
- Börja med det som är enkelt, som skräp.
- Fortsätt med det som egentligen ska bo någon annanstans. Om någon annanstans redan är fullt, fundera på om grejen i din hand ändå är värd en plats. I så fall; ta bort någonting annat som inte är lika mycket favorit som grejen du håller i handen.
- Gå vidare med det som kan skänkas (eller säljas) utan att du får ont i magen.
Alla dessa steg är ganska enkla. Och när du tagit dig igenom de enkla sakerna kommer du att ha lättare för att börja rafsa i sakerna som faktiskt är svåra att rensa ut. Du har, så att säga, tränat upp din rensmuskel. Du har börjat känna känslan av att ha ett hem som är lite mindre belamrat och lite lättare att leva i.
Mitt flyt handlar just om detta. Att jag inte kavlar upp armarna. Att jag inte drar ut allt och framför allt; att jag inte strävar efter att bli klar.
Istället rensar jag lite nu och lite då, och klappar mig själv på axeln för varje hålig strumpa som lämnar mitt hem. Försöker tänka på allt bra jag gjort istället för det som borde göras.
Jag vet, det låter helt sjukt. Det låter som nåt som nån rapar upp i en Yes- reklam, du vet den tyska med den där gröna droppen som åker runt med ett leende på läpparna. Men det går, tro mig. Jag har också bott i ett hoarderhouse och det tog mig nästan ett halvsekel att fatta hur jag skulle göra för att komma vidare till ett annat läge.
Så glöm inte;
- Lite i taget gör att ditt hem ser lite bättre ut än innan. Och bättre = bäst.

Lämna ett svar