Okej så du är redo att börja kicka igång med fyra vanor hemma. Och att rensa. Här kommer en sammanfattning av vad du behöver. Mycket har du redan hemma (tror jag). 

För att städa:

• Sopborste och skyffel
• Rengöringsmedel till bänkar mm (jag använder ekotipsets mirakelputsblandning. Dvs ättika, vatten och någon droppe diskmedel)
• Wettexdux
• Toarengöring
• Badrumsrengöring (jag blandar ca 30% toarengöring med 70% vatten. Tar bort kalk effektivt)
• Städservettter (går att använda wettexduk)

För att rensa:

• En sopsäck för skräp (jag slänger oftast i hushållssoporna för brännbart)
• En pappkasse för saker som ska doneras
• En plastbytta modell större samt Sellpykasse för saker som ska säljas

Överkurs:

• En handdammsugare
• Microfiberduk
• Svamp typ scrubdaddy

Låt mig förklara i detalj hur jag använder ovanstående redskap.

Sopborste och skyffel

Det tog mig ca 45 år att förstå meningen med att ha en sopborste (du vet en sån med långt skaft) och skyffel stående i köket. Alla äldre damer jag någonsin känt hade en. Vill jag minnas. Men sen har trenden liksom dött ut? Tro mig när jag säger att det är dags att låta sopborsten komma in i köksvärmen igen. 

Varför? 

Jo, om du ska följa mina fyra vanor så ska du, tids nog, sopa köksgolvet varje dag. Jag gissar att det var just så sopskyffeln användes back in the days. Varför varje dag? För att just köket med tillhörande matplats har en oslagen förmåga att locka till sig crust och gegg. 

Smulor, matbitar, cornflakes. Allt hamnar på golvet i köket. Och bidrar till en känsla av… ofräscht. Inte dag ett. Inte dag två heller (kanske). Men dag tre och framåt kommer du förmodligen hitta saker under strumporna när du smyger omkring i köket. Om du inte sopat dvs.

Innan jag började sopa köket varje dag så hade vi en lång och utragen torteringsmetod hemma som kallades lördagsstädning. Och nej, det var inte alltid som lördagsstädning hanns med. För ärligt – vem vill tillbringa halva lördagen med att städa. 

Lördagsstädningen innebar att vi, bland annat, dammsög och (inte alltid men jaja) våttorkade golvet i köket. Vid det laget hade crustet och kladdet växt rejält och även bitit sig fast på ett sätt som gjorde golvstädningen långdragen. Precis som alla andra moment.

Genom att numera – utan undantag – plocka fram lilla skyffeln varje morgon (eller kväll om det passar bättre) och ta några tag på köksgolvet samt under köksbordet så ser vårt köksgolv helt okej ut. Trots två barn och fyra katter. 

OM vi skulle skippa lördagsstädningen (dvs den som numera sker på fredagar, efter jobbet, och som innefattar a) dammsugning och b) torka golv) så ser köksgolvet ändå helt okej ut. Pga sopandet. 

Är det drygt att sopa golvet varje dag? Nej, inte särskilt. Är det drygt att komma ihåg att sopa golvet varje dag? Nej, inte det heller. Det går “av bara farten” som man säger i filmer från 1940- talet. Alltså numera. När jag trimmat in vanan. Och alltid har min sopskyffel stående precis där jag behöver den. 

Rengöringsmedel till bänkar mm + wettexduk 

Dessa två ingår också i den dagliga rengöringen av köket och placeras med fördel under diskbänken. Varje dag, efter att disken är inplockad, får köksbänkar och köksbord en avtorkning. Detta bidrar också till den där lite härligare känslan som vi vill åt. 

Framför allt så leder detta dagliga fejande till att köket aldrig blir mess och maniac. Det är alltså en daglig, femminuters kaoskontroll jag håller på med – inte en strävan efter ljust och fräscht.   

Jag använder ekotipsets mirakelputs (1 del ättika, 2 delar vatten + några droppar diskmedel) eftersom den funkar på både diskbänk, spishäll, kyl och frys osv. Du kan såklart använda vilken spray du vill.

Toarengöring, badrumsrengöring och städservettter (går att använda wettexduk)

Nästa station, efter köket, som får en daglig översyn är badrummet. Här använder jag toarengöringen till att, vid behov, städa toan. Ganska logiskt. Badrumsrengöringen (dvs toarengöring blandat med vatten i en sprutflaska) använder jag till att städa de delar av toaletten som behöver rengöras med rengöringsmedel. Städservetter kör jag i handfatet och de har jag liggandes i kommoden under handfatet. 

Viktigt! Förvara städgrejerna DÄR DU ANVÄNDER DEM, och inte i städskåpet. Det är mitt heta tips. Mitt städskåp är numera ganska tomt. Istället har jag en toarengöring, en sprutflaska och en behållare med städservetter på varje toa, tillsammans med lite wettexdukar och skrubbsvampar. Då sänks tröskeln för att faktiskt städa. Är min erfarenhet. Ska jag springa emellan städskrubb och toalett finns stora risker med att jag glömmer eller inte orkar. Så – förvara städgrejerna där de används. 

Grejer för rensning:

En otroligt viktig detalj i att hålla kaoset stången är att ha fungerande system för att faktiskt få ut grejer ur huset. Dvs, system för att rensa OCH slänga/återvinna. Målet är inte att fylla sex kassar som sen blir stående i hallen. Målet är, har jag upptäckt, att ta så lite i taget att det typ inte märks. 

Jag vill till och med påstå att själva bortforslingen är viktigare än rensandet. Just det att saker faktiskt försvinner är det som gör hela skillnaden. Numera har jag bil och det gör transporterna av saker som inte ska slängas rakt ner i sopen så mycket enklare. Men även om jag åkte kommunalt så skulle det inte vara en jätte, jättestor grej att ta med en kasse som ska till loppis. 

Det första, och enklaste, att rensa bort är skräp. Till det använder jag en svart sopsäck, eller närmare bestämt, kommunens svarta påsar för allt i allo- brännbara sopor. Alternativt påsarna för papper/plast osv. Till skräp räknas också trasiga textilier. Till dem har jag en plastpåse stående i garderoben. När den är full åker jag till återvinningen med den. Och ja, det händer att jag slänger trasiga textilier i soporna. 

Det näst enklaste att rensa ut är sånt som man direkt förstår att man inte vill ha kvar, men som inte är av tillräckligt värde för att sälja. Till det använder jag en bärkasse i papp modell mataffär. Den står i hallen. När jag snubblar över en artefakt som inte ska vara kvar, men som inte heller ska slängas eller säljas, så åker den ner i pappkassen. När pappkassen är full ser jag till att ta med den till återvinningen också. 

Jag kämpar en hel del med vad som ska doneras och vad som ska säljas ska jag säga. Jag får ofta för mig att andra trånar efter mina pryttlar, och är beredda att betala dyrt för dem. Trots att den här tesen motbevisas varje gång jag lägger upp grejer på Blocket/Marketplace/Tradera.

Jag försöker tänka att huvudregeln är att saker ska lämna mitt hem. Inte att jag ska tjäna pengar på dem. Eftersom; när jag ska försöka tjäna pengar på dem så blir de ofta kvar. Eftersom ingen vill köpa. Jag har alltså på riktigt fyllt bilens baklucka, åkt på loppis och – kommit hem igen med nästan alla grejer. Flera gånger. Det är inte ett jättebra sätt att använda sin tid.

Till sist; för saker som ändå ska säljas så har jag en plastbytta modell större i hallen samt (nästan alltid) en Sellpykasse för kläder. När byttan är full är det bara att bita i det sura äpplet och lägga upp annonser. Märker jag att byttan blir full utan att jag lägger upp annonser så får jag krasst konstatera att det är bättre att ta grejerna till återvinningsstationen. OBS! Vår återvinningsstation säljer alltså dessa grejer – de slängs inte.  

Av ovan anledning är jag en stark företrädare för att sälja med Sellpy. Inte för att jag får bra betalt, det får jag absolut inte. Men det är en bra kompromiss för min inneboende snåltarm. Jag får iväg grejerna, OCH jag får (lite) betalt för dem. 

Överkurs:

För dig som vill ta vardagspysslet ett steg längre rekommenderar jag en sån där liten handdammsugare som man kan gå runt med. Den gör ett bättre jobb (ibland) än vad sopskyffeln gör samtidigt som det inte är lika baxigt som att dra fram dammsugaren. Jag brukar använda handdammsugaren i tvättstugan, i hallen osv. Dvs där det ofta blir skitigt. Då kan jag ibland dammsuga lite här och där samtidigt som jag tvättar eller gör femminutersplocket. 

Microfiberdukar har jag massor av och jag kan konstatera att de billigaste inte är bäst. Jag brukar oftast “eftertorka” med microfiberdukar. Dvs jag blöder ner med en wettexduk eller städservettt och sen torkar jag torrt med microfiberduken.  

Jag har också kärat ner mig i såna där scrubdaddy- svampar som alla pratar om på sociala medier. Det finns en som har en hård och en mjuk sida som jag har i badrummet, och en som bara är hård. Den använder jag i köket. 

Det var ett långt inlägg om mitt starterpack. Men, som du ser – det mesta har du redan tillgängligt (tror jag). Framför allt behöver du inte åka till stora varuhuset eller skaffa snygga “donera”- korgar. Ta vad du har, ställ det synligt så du kommer ihåg och framför allt – se till att få ut grejer. 

Lycka till!