Mammas Klutter

Om du är som jag, dvs en person som gillar att förvandla det mesta i tillvaron till projekt och som har massa energi i början men svårt att hålla motivationen (och energin) levande för saker som du tycker är värdelöst tråkiga, så vill jag ge ett tips: Tagga ner. Börja litet.

Jag började med disken. Varför? Jo, för vårt kök såg alltid mer eller mindre ut som ett dåligt skämt. Smutsig disk som väntade på sin tur i diskmaskinen, stekpannor på spisen, leftovers från tidigare matlagning och matintag på köksbänken och köksbordet. Varje gång jag fick för mig att nu ska det storstädas så fick jag börja i köket. Och när köket väl var klart så hade halva dagen gått. Och det var dags att skjutsa nåt barn till träning. Ni fattar. Jag kom liksom aldrig förbi köket.

Så; jag började där. Jag tog ett djupt andetag och lade all min energi på att plocka ur diskmaskinen på morgonen och plocka i frukostdisken. På kvällen stoppade jag i middagsdisken, diskade varenda stekpanna och kastrull och ställde undan dem. Inte i torkstället (det är för övrigt bortrensat nuförtiden), utan på sin plats. 

Första dagen var det vidrigt. I vanliga fall hade ett sådant här race lett till att jag tänkt att det här var så sjukt tråkigt att nu tänker jag inte ta tag i disken igen på nån dag eller två. Som tur var hade jag läst om diskens matematik¹ i profetens bok, så jag visste någonstans att första dagens disk inte är = så här lång tid tar det att diska. Så jag höll i. Gjorde samma sak igen, nästa dag. Och nästa. 

Belöningen började komma någonstans efter en vecka -ish. Då hade jag fått uppleva känslan av att inte behöva börja kvällens matlagning med att ta hand om frukostdisken och att dessutom kunna kliva upp på morgonen och inte behöva ta hand om middagsdisken innan frukost tillräckligt många gånger för att förstå att detta skulle kunna bli min nya vardag. 

Förut var mitt mindset inställt på att disk är något som tar 30 minuter – minst. Jag brukade därför argumentera med mig själv om att det inte var någon idé att ta disken just nu pga ont om tid. Att det var bättre – rent av nödvändigt – att skjuta upp disken till en annan, senare tidpunkt. Typ när jag kom hem. Eller, inte när jag kom hem utan mer… innan middagen. Eller efter. Eller, i värsta fall, dagen efter. Eller i värsta, värsta fall. Att hela tiden bara diska det som behövdes just för stunden och låta resten stå. 

Efter en veckas diskande kunde jag börja känna skillnaden i tid i kroppen. Efter en veckas diskande, var disk inte längre synonymt med den där halvtimmen – timmen jag tidigare behövde lägga. Disk var mer en snabb grej. Disken hade börjat bli en vana, om än en riktigt tråkig sådan. Men fördelarna övervägde. Jag började addera fler kökssysslor, nästan av bara farten. Torka bänkarna. Sopa golvet. Plocka skräp. Nu tar det mig 10 minuter på morgonen och typ 15 minuter på kvällen att få köket i mint condition. Tid som jag tidigare enbart lade på disken. 

Så; när du ska börja. Starta inte upp med ett stort rensprojekt i nån dold skrubb. Börja med något som är ett verkligt, dagligt problem. Nåt som skulle ge stora, synliga effekter om du bara kunde klura ut ett sätt att sköta det på. Lägg din tid och energi där, och bara där. Viktigast av allt; lös problemet idag, och lös det igen imorgon – innan det blir ett problem.

1. Diskens matematik hänvisar till det faktum att en dags disk tar ca 10 minuter att ta hand om (om du har diskmaskin), två dagars disk tar upp mot en timme medan tre dagars disk tar så lång tid att det vållar riktiga problem. Tiden för disk dubbleras alltså inte för varje dag som går. Den ökar med flera hundra procent. Varför, undrar du? Jo, för att du måste ägna tid åt att köra flera maskiner, blötlägga kastruller som stått med intorkad mat, handdiska sådant som diskmaskinen (pga intorkat) inte kommer att få rent.  ↩︎