Jag älskar projekt. Tydliga, gärna stora, uppgifter med en start och ett slut. Den där “kavla upp armarna”- känslan. Underbar! Oslagbar!
Länge behandlade jag rensning som ett projekt. Tvätt och städning också för den delen. Och – det var ett projekt att ta sig an en (eller två) veckors tvätt, ett kök som såg ut som om någon släppt en bomb i det, barnrum och dammsugning och våttorkning. Gärna samtidigt. Gärna på en lördag förmiddag när alla var hemma och det vankades besök. Du undrar om lördagarna förvandlades till pestens dag hemma hos oss och alla var sura/griniga? Svar ja.
Jag kunde också dra igång stora, diffusa organiseringsrajder av typen “ta ut allt du har i garderoben och känn vad som sparks joy”. Alltid med samma katastrofala resultat. Kläderna blev kvar på soffan i vardagsrummet, allt sprakade “måste behålla pga vet aldrig”, jag blev jättetrött och vardagsrummet såg dessutom värre ut än när jag började.
Vad jag lärt mig: Städning och rensning är inte ett projekt. Städning och rensning har inget slut (jag vet – det är hemskt). Vissa saker (typ disken, laga mat, plocka upp) måste göras varje dag. Den goda nyheten är att om du gör vissa saker varje dag så blir de mindre av ett projekt och mer som en rutin. De tar inte alls lika mycket tid (och energi). Och när du ska rensa – gör det på ett sätt som inte skapar mer röra. Dvs, ta inte ut allt på en gång och börja sortera i olika märkliga högar.
Deala med en sak i taget istället. Ta ställning till vad du ska göra just med den här saken. Ska den slängas, återvinnas, skänkas, säljas? Fixa en soppåse för skräpet, en skänk- kasse för skänket och en kasse för det du ämnar sälja. Lägg varje sak i rätt kasse direkt. När kassen är full – gå och släng den. Åk till återvinningen med den. Lägg upp en annons på Tradera.
I stunden kan det kännas sjukt ineffektivt att ta en sak i taget. Men tro mig, det här gör hela skillnaden. För genom att ta en sak i taget så skapar du inte mer röra medan du håller på. Du låter också varje sak hamna där den hör hemma – direkt. Du stuffshiftar inte, dvs flyttar runt saker i hemmet eller pular in ditt tingeltangel på närmsta ledig hylla.
Klart du kan avsätta tid en lördag förmiddag för projekt rensa garaget. Problemet är bara att hitta den där luckan, eller hur? Den där luckan av evig tid då du ska hinna rensa och komma i ordning. Risken är att den där luckan aldrig kommer, eller att det redan är för belamrat när du väl sätter igång. Risken är att du blir överväldigad istället för energifylld. Risken är att garaget är och förblir fullt med stuff om du ska vänta på rätt tillfälle att tömma det – en gång för alla.
Jag har lärt mig – den hårda vägen ska tilläggas – att genom att ta en sak i taget, en sak här, en sak där, så har jag kommit längre än när jag skulle avsätta tid för att rensa. Ty jag har (nästan) aldrig tid för att avsätta tid för att rensa (inte lust heller), men nästan alltid tid för att lägga en urväxt tröja i skänka- korgen, eller ett par trasiga strumpor i textilåtervinningen. Istället för att avsätta tid så har jag så att säga skapat ett konstant rinnande litet vattenfall för saker som lämnar mitt hem. På samma sätt har jag, genom mina fyra dagliga (jättetråkiga) vanor, kapat bort projekt lördagsstädning och förvandlat det till max en timme av att damma, dammsuga och torka golv.
Fyra vanor, tänker du. Vilka fyra vanor? Vi kommer till dem. Men i korthet:
- Jag tar disken och torkar köksbänkarna
- Jag sopar golvet i kök och vid matplatsen
- Jag tar bort klutter och skräp i badrummet
- Jag plockar fem minuter
Ser easy ut, när man radar upp det såhär. Och det är easy. Bara man gör det, varje dag.


Lämna en kommentar